lördag 30 april 2016

Läst i april


Shifting Gears (Crossroads 2) - Riley Heart (e-bok)
The Hot Floor - Josephine Myles (e-bok)
I varje ångetag - diverse författare
Veniss Underground - Jeff VanderMeer
Auto da Fay - Fay Weldon
Färjan - Mats Strandberg
Three's Company - N.R Walker (e-bok)
To Live Again (The Distance Between Us 6, Wildes 8) - L.A. Witt (e-bok)
In the Middle of Somewhere (Middle of Somewhere 1) - Roan Parish (e-bok)

Bäst:














Köpta böcker: 9 st (varav 6 e-böcker)

Varit en ganska bra läsmånad. Fått betat av en bok från äldsta-listan och fått en del lästid i och med tågpendling. Lästakten gick ned lite i slutet av månaden dock.

torsdag 28 april 2016

Faran med att vara för tidig till stationen



Det kan hända att man springer in på pocketshop och råkar köpa med sig en bok. Å andra sidan så har man ju något nytt att läsa på tåget sedan.

måndag 25 april 2016

Kort om tre: irriterande ungdom, onda bilar och en mardröms färjefärd


Klassisk episk fantasy med en uppväxt historia (pojken som inte vet något om sina föräldrar men får vara med om en massa äventyr) samt politiska intriger med två bröder som ställs mot varandra och en ondska som växer i styrka i det kalla norden. Gillar delar av det och världsbygget är fascinerande, men betyget dras ner väldigt av vår huvudperson Simon som är väldigt irriterande. Korkad, tanklös och allmänt jobbig. Nästa lika illa som Clary, men inte riktigt på den nivån. Gillar mest de delar där vi får följa andra personer. Ganska seg historia också, det tar tid innan det kommer igång på riktigt, och alldeles för mycket tid ägnas åt Simons uppväxt. Kommer nog ändå läsa fortsättningen vid tillfälle för att se hur det går.

En bok om personer som kan lite mer än vanliga människor. En kvinna vars bokstavsbrickor svarar på frågor åt henne, en flicka som kan hitta vad som helst när hon cyklar med sin cykel över en bro som inte finns och en ond man i en ond bil som kidnappar barn. Föll mig inte riktigt i smaken, men det var nog mest att det inte är en bok som riktigt passar mig. För det är inte dåligt för den delen, helt enkelt inte riktigt min grej. Trots det ganska spännande läsning.

Svensk skräck som utspelar sig på en finlandsfärja som börjar bli till åren och inte har det bästa ryktet om sig. Gillade den här boken och främst har det att göra med att karaktärerna är bra beskrivna vilket göra att man bryr sig om dem och hur det går för dem. Det är det som stannar kvar efteråt hos mig, tanken på dem och hur det kunde ha gått för dem om de inte hade valt att åka färja just den dagen.

söndag 24 april 2016

City of Fallen Angels - Cassandra Clare


OBS! Innehåller spoilers till tidigare delar i serien!

Känns som det här är början på en ny serien, snarare än en fortsättning, i och med att förra boken avslutade den historien. Även om det nu är samma karaktärer så börja det om på nytt. Det känns som det är betydligt mindre action än de tidigare böckerna, men det är nog bara bra då det gör att jag stör mig mindre på Clary. Hon är fortfarande irriterande och omotiverat otrevligt mot personer hon precis träffat men hon verkar åtminstone ibland inse sina begränsningar och be om hjälp innan hon slänger sig huvudstupa in i farliga situationer. Sen är hon fortfarande ganska korkad men jag antar att hon bara är född sådan. Hennes och Jace relation är mest irriterande och Magnus och Alex är fortfarande lite kreepy (och Magnus är rätt korkad ibland han också), den relation jag har mest behållning av är mellan Jace och Simon. Även om det fortfarande inte kan sägas vara så förtjusta i varandra så finns det en spirande vänskap där som känns hoppfull.

- You can't have two fathers
- Sure you can, Simon said. Who says you can't? We can buy you one of those books they have for little kids, Timmy Has Two Dads. Except I don't think they have one called Timmy Has Two Dads and One of Them Was Evil. (s. 133)

Simon är även bokens stora behållning, det han går igenom med att komma tillrätta med sin nya natur är mer intressant att läsa om än vad Clary och Jace har för sig. Tror det hade varit en så mycket bättre historia om Clary gått och dött och Jace och Simon hade blivit ett par istället (alternativ blivit goda vänner och varit ett stöd för varandra i sorgen efter Clarys död).

Sedan tycker jag författaren slänger in vissa saker helt omotiverat. Jace och Alex är tydligen parabatai, vilket nämns en gång här och jag tror en gång i någon av de tidigare böckerna. Men det förklaras aldrig riktigt vad det är och vad det innebär för dem. Har man läst The Infernal Devices har man en ganska klar bild över det och det blir därför konstigt när Jace och Alex relation inte lever upp till den Will och Jem hade. Det känns som om det bara var någonting som Jace och Alex råkade bli medan det hade så mycket större mening för Will och Jem. Tycker det hade varit bättre att helt undvika att nämna det i den här serien om man bara ska slarva bort det utan att förklara det eller utan att det får någon påverkan på historien.

Tidigare delar i serien:
City of Bones och City of Ashes
City of Glass