Udda verklighet - Nene Ormes

Udda har under hela sitt liv plågats av mardrömmar och haft svårt att sova, samt plågats av hallucinationer. När det visar sig att en av hennes drömmar, är om något som faktiskt hänt på riktigt, tar en henens liv en oväntad vändning och hennes världsbild förändras drastiskt. För bortanför det hon tror är verklighet, finns något annat. Världen befolkas inte bara av vanliga människor utan även av människor med speciella förmågor, sära, som är indelade i grupperingar och alla är intresserade av hennes förmågor. Vi får följa henne på jakt genom Malmös gator, genom det obekanta, nutid och förflutna, där inget är vad det ser ut att vara.

Det här är riktigt bra. Det fångar en från första sidan och släpper inte förrän på slutet. Ormes har lyckats göra det overkliga troligt, som att det här faktiskt skulle kunna finnas på riktigt och gå till så här. Miljöerna i Malmö är fascinernade, speciellt roligt med de få jag känner igen, även om jag antar att det är helt annorlunda att som Malmöbo läsa boken. Historien är spännande och karaktärerna fascinernade. Mycket lämnas obesvarat på slutet, så jag antar (och hoppas) att det blir en fortstättning inom en inte alltför snar framtid, för det här vill jag läsa mer av. Sedan måste jag bara säga att omslaget är riktigt snyggt och jag gillar utformningen, med svarta kanter på sidorna.

Jag var en arier - Tony Samuelsson

Det är 1970-tal, Tyskland vann andra världskriget och Sverige ingår numera i tredje riket, Germania, styrt av Fürern Albert Speer efter Hitlers bortgång. Thomas är en ambitiös sportjournalist, uppvuxen i en mäktig nazistfamilj. Under en intervju med en före detta sportstjärna får han veta något som får honom att börja fundera över det samhälle han lever i. Samtidigt är Thomas flickvän Karin, utan hans vetskap, medlem i en antinazistisk motståndsrörelse.

Det är en intressant bok det här, och med en intressant tankegång, vad hade hänt om Tyskland faktiskt vunnit andra världskriget. Boken berättas utifrån olika perspektiv, Thomas, Karin som vi får följa genom hennes (dagboks)anteckningar och Albert Speer. Saker berättas allteftersom historien framskrider, genom samtal och återblickar och en del antyds mer eller mindre bara mellan raderna. Det är ingen historia där det händer jättemycket, men den blir aldrig tråkig. Och det finns en obehaglig känsla i boken, något som sipprar fram mellan raderna och gör mig illa till mods. Men det gör inte boken, sämre snarare tvärtom. Det är en tänkvärd bok och en historia som stannar kvar efteråt.

I trygghetsnarkomanernas land - David Eberhard

David Eberhards bok "I trygghetsnarkomanernas land" är utan att tveka intressant läsning. Metodiskt redogör han för sin tes och med belysande exempel får han vårt sökande efter trygghet att i många fall framstå som helt absurdt. Han avhandlar allt ifrån oron för våra barn, till cykelhjälmar och eventuella lagförslag på dessa, snus "påstådda" farlighet och nackdelen med de svenska arbetsttrygghetslagarna. Han påvisar farorna i för många lagar och förbud, risken att människor slutar tänka själva och att vi förbjuder saker som egentligen inte är farliga, bara för att de under vissa omständigheter kan vara det, och att det tvärtemot kan leda till mer lidande.

En del är mer provocerande än annat, men det får mig att tänka, vilket jag antar är meningen med boken. Igenkänningsfaktorn är också hög, särskilt som jag känner att jag i vissa fall själv är och har varit en av förespråkarna för mer trygghet i form av lagar och förbud för olika saker. Den framtidsbild han målar upp är skrämmande, deprimerande i vissa fall.

Om man ska säga något negativt, är det att det i vissa fall känns som han förspråkar en mer högerorienterad politik, ett medvetet eller omedvetet stöd och gillande för de förändringar som den borgerliga regeringen genomfört sedan de kom till makten.

Hursomhelst, politiska motiv eller inte, så är det en läsvärd bok jag tycker alla borde läsa, då jag tror att alla skulle må bra av att tänka över varför vårt samhälle ser ut som det gör och att problemen kanske inte alltid är dem vi tror.

En intressant artikel jag hittade i ett annat sammanhang när jag läste boken är den här. Lite i stil med att New Moon från början fick 15-årsgräns. Nån måtta på idiotin får det väl ändå vara, vi kan inte skydda barn från all världens ondska, så varför inte istället göra dem förberedda på att världen inte alltid är en trygg och vacker plats?