David Eberhards bok "I trygghetsnarkomanernas land" är utan att tveka intressant läsning. Metodiskt redogör han för sin tes och med belysande exempel får han vårt sökande efter trygghet att i många fall framstå som helt absurdt. Han avhandlar allt ifrån oron för våra barn, till cykelhjälmar och eventuella lagförslag på dessa, snus "påstådda" farlighet och nackdelen med de svenska arbetsttrygghetslagarna. Han påvisar farorna i för många lagar och förbud, risken att människor slutar tänka själva och att vi förbjuder saker som egentligen inte är farliga, bara för att de under vissa omständigheter kan vara det, och att det tvärtemot kan leda till mer lidande.
En del är mer provocerande än annat, men det får mig att tänka, vilket jag antar är meningen med boken. Igenkänningsfaktorn är också hög, särskilt som jag känner att jag i vissa fall själv är och har varit en av förespråkarna för mer trygghet i form av lagar och förbud för olika saker. Den framtidsbild han målar upp är skrämmande, deprimerande i vissa fall.
Om man ska säga något negativt, är det att det i vissa fall känns som han förspråkar en mer högerorienterad politik, ett medvetet eller omedvetet stöd och gillande för de förändringar som den borgerliga regeringen genomfört sedan de kom till makten.
Hursomhelst, politiska motiv eller inte, så är det en läsvärd bok jag tycker alla borde läsa, då jag tror att alla skulle må bra av att tänka över varför vårt samhälle ser ut som det gör och att problemen kanske inte alltid är dem vi tror.
En intressant artikel jag hittade i ett annat sammanhang när jag läste boken är den här. Lite i stil med att New Moon från början fick 15-årsgräns. Nån måtta på idiotin får det väl ändå vara, vi kan inte skydda barn från all världens ondska, så varför inte istället göra dem förberedda på att världen inte alltid är en trygg och vacker plats?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar