Blackout och All Clear - årets läsupplevelse?

År 2060 har man uppfunnit tidsresor och historiker reser tillbaka i tiden för att studera olika tidsepoker och fenomen. Mike, Merope och Polly har alla forskningsprojekt i olika delar av andra världskrigets England. Men när de är där så slutar deras tidsportaler att funka och det ser inte bättre ut än att de är strandade i dåtiden, utan möjlighet att ta sig hem och under en tidsperiod där det var långt ifrån säkert att leva.

Älskar det här. Gillar verkligen miljöerna, hur väl det är beskrivet, hur människorna lever under bombningarna och övriga förutsättningar som det pågående kriget innebar. Gillar karaktärerna som känns äkta med sina fel och brister, även om jag kan störa mig på deras oförmåga att dra slutsatser och att de är något naiva och optimistiska när saker och ting börjar gå på tok. Gillar att se hur de först är distanserade/observerar människorna omkring sig, för att sedan ju mer tid som går, komma nära dem, och bli en del av gemenskapen. Gillar hur levande det känns, att historien flyter på och att det blir intressant även med vardagshändelser. Jag lär mig mycket om andra världskriget som jag inte hade koll på och det märks att författaren gjort sin hemläxa ordentligt. Tidsresegrjen gör att de kan beskriva hur livet är/verkar mer utifrån hur vi skulle uppleva det jämfört med de som då levde och är ett utmärkt sätt att föra historien framåt. Rekommenderas starkt och är sugen på att läsa mer av författaren.