fredag 7 maj 2010

Ett ljus i mörkret - Agneta Sjödin



Boken berättar om Lucias liv (senare helgonförklarad, Sankta Lucia) och hennes uppväxt i slutet av 200-talet på Sicilien i en kärleksfull familj. Redan som liten ser hon änglar ingen annan ser och utstrålar ett inre ljus som alla som möter henne slås av. Hon förfasas över orättvisorna i världen, det lidande de fattiga får utstå och den ojämlikhet som finns mellan könen där männen bestämmer över kvinnorna. Hon är övertygad om att Gud har gett henne en uppgift här i livet, att hjälpa dem hon kan, få dem att tro på sig själv och sprida ljus i mörkret.

Min första invändning mot boken är väl inte helt oväntad, som ateist finner jag vissa tankegångar främmande, särskilt det att kristendomen skulle vara det enda rätta och det som kommer att leda till en bättre värld. Kristendomen som religion blev ett maktmedel, ett sätt att förtrycka folk i slutändan och en ursäkt för att förfölja oliktänkande. De förföljda blev de förföljande.

Vidare stör jag mig på att det måste påpekas hur speciellt Lucia är, hur vacker hon är, den överjordiska styrka och skönhet hon utstrålar. Frågan är, måste man vara vacker för att kunna bli helgon? Står det i arbetsbeskrivningen? Finns det helgon som var kända för sin fulhet, eller är fulhet en styggelse i Guds ögon, ett straff för ett syndigt leverne och därför något som omöjliggör helgonskap? En parentes.

Språket är enkelt, historien flyter på i sakta mak, det blir aldrig särskilt spännande, men heller aldrig outhärdligt tråkigt. Boken skulle dock med lätthet kunna kortats ner till hälften känns det som, det händer inte speciellt mycket egentligen, det mesta utspelas ändå på något vis inom människorna, vardagsbestyr beskrivs, saker som egentligen inte har med historien att göra med utgör en bakgrund och kanske, eller kanske inte förklarar personernas agerande. Saknar även en beskrivning om vad som händer med bipersonerna efter att historien tar slut, vad blev de av dem? Fick de sina straff på något sätt, eller kunde de obekymrat leva vidare och fortsätta sina onda förfaranden. Men det är ju trots allt Lucia som är huvudpersonen i den här berättelsen och därför är det väl inte intressant att reda ut den delen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar