Andrew Marlow är psykiatriker i Washington. Han trivs med sin tillvaro som ensamlevande och med sitt jobb. Så en dag ringer en kollega och undrar om han vill ta över en patient av honom, då såväl patienten som Andrew delar ett konstintresse. Patienten är Robert Oliver, en välkänd konstnär som arresterats tidigare då han gett sig på en tavla på ett museum. Han vägrar prata med Andrew så han tvingas söka uppgifter om Roberts liv på annat håll. En av de frågor som han vill ha svar på och som han tror kan ha en stor inverkan på Roberts tillfrisknande är frågan om vem kvinnan på hans målningar är, en kvinna som återkommer på målning efter målning.Det här känns som en helt annorlunda typ av bok än Kostovas första bok, vampyrromanen Historikern. Vissa saker känns igen, som att låta berätta vissa saker genom brev, även om det här görs i betydligt mindre utsträckning. Frågan om vem kvinnan på tavlan är, är för läsaren ingen gåta alls, då det är uppenbart från första början. Tempot i boken är inte heller högt och till viss del känns det som en hel del klichéer, sinnesjuk, instabil konstnär och flickvän som tar hand om honomo och låter honomo komma undan med vad som helst, som försakar sitt eget liv för att han ska få måla. Robert framstår inte alls som någon sympatisk person.
Boken stora behållning är språket, vilket är riktigt, riktigt bra och det som gör en stor del av boken. Tempot är lågt, historien i regel inte jätteintressant, men trots det så går den ändå rätt fort att läsa och det blir aldrig direkt tråkigt. Men det når inte på långa vägar upp till Historikern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar