En grupp människor ger sig ut på en resa över kontinenten för att söka efter det mytomspunna Iron Concil. I New Crobuzon är stämningen orolig. Kriget mot Tesh går inte bra, folket är oroligt och under ytan gror rastlösheten och missnöjet. Planer på att göra något, något viktigt, som förändrar något börjar gro.
Jag älskade The Scar. Tyckte Perdido Street Station var okej. Och var inte speciellt förtjust i The City & the City. Efter att ha läst det här är det bara att konstatera att jag och Miéville inte riktigt röt oss på samma våglängd. The Scar verkar vara något av en lyckoträff, som ännu inte upprepats.
Jag gillar inte hur det här är skrivet, den uppsplittrade historien och kronologin. Jag stör mig på språket, det känns felaktigt även om det säkert inte är det. Historien engagerar mig inte riktigt heller. Visst har boken sina ljuspunkter, men de är för få.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar