Jane Hudson återvänder till internatskolan Heart Lake, där hon tidigare var elev, för att undervisa. Tjugo år har gått sedan hon lämnade skolan, strax efter att skolan har skakats av en tragedi som inneburit tre elevers död. Jane hoppas på en nystart för sig själv och sin dotter, efter sin skilsmässa, men det förflutna vill inte släppa taget. De händelser som utspelade sig för tjugo år sedan verkar på något underligt sätt upprepa sig och stämningen blir alltmer olycksbådande.
Det är en bok med ett välskrivet språk och en speciellt känsla, där händelserna från det förflutna successivt rullas upp och inget verkar ha gått till exakt som man först tror och får det berättat för sig. Tyvärr, är vissa delar förutsägbara, vilket jag upplever förstör en stor del av spänningen. Jane är heller inte någon karaktär jag blir jätteförtjust i, hon känns krystad och mesig, hennes omsorg om eleverna utgår bara ifrån henne själv och hennes egna själviska behov vilket jag inte tror är meningen. Hon är ett litet våp, feg och osäker och jag irriterar mig på hur hon hanterar saker.
Så tyvärr, hade boken varit något mindre förutsägbar och med en något starkare huvudkaraktär hade jag tycker riktigt bra om den. Som den är nu, så är den bra men inte mycket mer än så. Ett stort plus dock för latinets framstående roll i boken, vilket gör mig sugen på att lära mig latin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar