Julia och Valentina Poole är enäggstvillingar och bor i USA. Så får de reda på att deras moster Elspeth, som de aldrig träffat, dött och efterlämnat sin egendom och sitt hus till dem, med villkoret att de måste komma och bo i hennes lägenheten i London i ett år innan de ev. säljer den. De bestämmer sig för att åka. I huset, som ligger bredvid en kyrkogård, bor också Martin, som lider av tvångstankar och Robert som var Elspeths älskare. Och i lägenheten finns Elspeths spöke.
Jag hade höga förväntningar på den här boken innan jag började läsa den, tyvärr klarade den inte av att uppfylla dem. Historien kommer aldrig riktigt igång, jag väntar hela tiden på att något ska hända, men det drar ut på tiden (och sidorna). Det händer i regel inte så mycket, man får följa karaktärerna och vad de gör på dagarna, men det blir aldrig riktigt intressant. Visst blir det bättre en bit mot slutet, men själva slutet gillar jag inte. Tyvärr, det känns som om det här kunde blivit riktigt bra, och språket har kvaliteter, men i slutändan räcker det inte för mig.
Även läst ut min andra Ajvide Lindqvist bok. Efter en lånvarig värmebölja i Stockholm händer något, alla som varit döda i mindre än två månader vaknar till liv. Vilket inte är helt oproblematiskt. Helt okej, men kan nog konstatera nu att Ajvide Lindqvist inte riktigt passar mig. Liksom Låt den rätte komma in, som jag läst tidigare, så är det här helt okej. Men inte riktigt min grej, det blir för realistiskt, för äckligt på något sätt, utan att jag kan säga klart varför. Han sätt att skriva passar nog inte mig helt enkelt. Därmed inte sagt att det är en dålig bok, för det är den inte, spännande och svår att lägga ifrån sig. Men som sagt inte riktigt min grej.
