Visar inlägg med etikett Zombier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Zombier. Visa alla inlägg
onsdag 13 augusti 2014
Zombiebesvikelse
Det lät så lovande:
Every morning, Melanie waits in her cell to be collected for class. When they come for her, Sergeant Parks keeps his gun pointing at her while two of his people strap her into the wheelchair. She thinks they don't like her. She jokes that she won't bite. But they don't laugh.
Jag fick dock inte klart för mig vad för typ av bok det var, och av den anledningen blev jag gruvligt besviken. Jag tänkte snarare x-men än zombier när jag lästa beskrivningen och förväntade mig en helt annan typ av bok. Därmed inte sagt att boken i sig direkt var dålig, den hade absolut sina bra delar, karaktärerna var intressanta och historien spännande. Men det var inte min typ av bok. Det är bara att inse att jag och zombier inte går ihop, och att World War Z snarast var undantaget som bekräftade regeln.
lördag 17 december 2011
De vassa tändernas skog - Carrie Ryan
Mary bor i en liten by i skogen, omgiven av höga stängsel för att hålla de "oheliga" borta, vilket är långt ifrån något perfekt skydd. Genombrytningar sker då och då, och det händer att människor blir bitna och smittade om de går för nära stängslet.
Marys mamma råkar ut för det, och det blir upptakten till en rad händelser, som får Mary att ifrågasätta deras existens, och systerskapets regler, den religiösa orden som styr byn. Hon drömmer om att det ska finnas något utanför byn, som havet, som hon bara sett på bild. Och hon drömmer om Travis, som är bortlovad till någon annan, men som hon är förälskad i.
Pest eller kolera. En stor del av boken sitter jag och funderar över vem jag avskyr mest, Mary eller Clary Fray, huvudperson i Cassandra Clares böcker. När jag läst ut boken har jag inget direkt svar. Båda är lika korkade, själviska och irriterande. Idioter helt enkelt. Eftersom jag faktiskt läser klart boken, så har den tydligen andra kvaliteter. Det är dock varken karaktärerna, som känns platta och steriotypa, och inte heller är det språket, som känns stelt och stolpigt. Så, troligen historien i sig. Även om jag tycker sättet den är berättad på är rörigt, åtminstone i början. Stora tidshopp, oklara tempus något sådant är det. Men historien är spännande och den underhåller mig, även om jag ibland måste lägga ifrån mig boken för att jag stör mig så på Mary. Det är det är slänga boken i väggen. Så, även om jag är lite nyfiken på att veta hur det går i senare böcker i serien, så tvivlar jag starkt på att jag kommer läsa fortsättningen.
fredag 29 april 2011
World War Z: An Oral History of the Zombie War - Max Brooks

Mänskligheten har vunnit kriget mot zombierna och världen är säker återigen, mer eller mindre i alla fall. Vår berättare har på uppdrag av FN intervjuat ett antal ögonvittnen, för att dokumentera händelserna. Men då mycket av det han skrev inte kom med i den officiella rapporten, väljer han istället att publicera det hela som en bok, för att föra fram allas sidor, och känslor, runt händelserna. Vi får således genom ögonvittnesskildringar följa kriget mot zombierna och ur det utvecklas. Från de första utbrotten, tills spridningen över världen, nederlag, kraftsamlingar och till sist seger. Vittnesmålen kommer från alla samhällsskikt och typer av människor, soldater på hög och låg nivå, smugglare, civilister, läkare m.fl. Det är inte en fullständig, detaljerad rapport av hela händelseförloppet, många frågor lämnas obesvarade. Men likväl så ger det en bra heltäckande bild av händelseförloppet.
Sättet boken är skriven på, intervjuerna och de intervjuades berättelser skänker en autencitet åt berättelsen. Det känns som om det här är på riktigt, det kunde ha hänt. Händelseförloppet känns trovärdigt (möjligen bortsett ifrån zombieaspekten då kanske), hur länderna hanterar utmaningen och människors reaktioner. Människors reaktioner, desperation, sorg, ilska, hopplöshet. Vad vi människor är kapabla till, när det gäller att överleva. Eller bara en sådan sak som att försöka göra sig en hacka på katastrofen. Tidsmässigt utspelar det sig inom en ganska snar framtid, det finns många refernser till relativt nutida händelser, men någon klar tidsangivelse ges inte, utan det ligger öppet för läsaren att tolka.
Det är riktigt bra skrivet, spännande från sida ett. Trots hopppandet mellan en massa olika människor, känns berättelsen inte splittrad, det finns en röd tråd ändå genom berättande och övergångarna mellan olika berättelser och kopplingarna mellan dem fungerar utmärkt. Språket kan bitvis bli ganska tekniskt, och det finns en hel del fotnoter med förklaringar till olika ord/uttryck vilket skänker ytterligare autencitet åt berättelsen. En riktigt bra bok är det och jag skänker en tacksam tanke åt Feuerzeug som var den som gjorde mig uppmärksam på boken först.
onsdag 22 december 2010
Stolthet och fördom och zombier - Jane Austen & Seth Grahame-Smith

Det är en allmänt erkänd sanning att en zombie som åtnjutit hjärna kommer att vilja ha mer hjärna... Varelserna kravlade omkring på händer och knän och högg in i mogna blomkålshuvuden, vilka de misstagit för förirrade hjärnor...
När vår berättelse tar sin början har England levt länge under hotet ifrån den märkliga farosoten. Trots att Mrs Bennets högsta önskan borde vara att England ska befrias ifrån hotet, så är det istället att få se sina fem döttrar gifta. Anländandet av en ny ung man till trakten, Mr Binley gör att hennes förhoppningar ökas, särskilt som han är en mycket älskvärd ung man, även om han lämnar en del att önska när det gäller sina stridskonstkunskaper. Hans vän däremot, Mr Darcy ses inte med blida ögon av omgivningen då han är högfärdig och stolt, även om han är en skicklig zombiedödare. Frågan är, ska Mrs Bennets önskedrömmar besannas, kommer hon att få se sina döttrar gifta? Kommer de att överleva zombieplågan? Och kommer anländandet av ett kompani av konungens soldater att göra någon skillnad?
Utgående ifrån Austens välkända verk har Grahame-Smith skicklig lyckats foga in ett antal zombier. Berättelsen känns igen, med modifieringar men ändå klart urskiljbar. Det är underhållande, om än kanske inte lika bra som orginalet. Vissa överdrifter förekommer, men kan förlåtas. I slutändan är det här underhållande, särskilt om man är förtrogen med grundhistorien. Dock saknar jag en mer ingående förklaring på hur det kommer sig att zombieplågan uppstod och exakt hur det är den överförs.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

