Bokreabeställning

Kikade runt en sväng på adlibris ikväll, vilket resulterade i en bokbeställning:

The Rule of Four - Ian Cadwell, Dustin Thomason

Vi som aldrig sa hora - Ronnie Sandahl

The Magicians - Lev Grossman

Nemesis - Erich Auberbach

Nödvändigheten i att dansa - Kerstin Thornvall

Åtta glas: berättelser för nöjes skull - Flera författare

Komma rätt, komma fel och komma till punkt - Lynne Truss, Eva Halldinger

Biten - Kelly Armstrong

Festival

Nio böcker till ett pris av 214 kr känns som en bra deal. Med tanke på att jag redan köpt böcker på bokrean för 484 kr, så får det nog räcka med nya böcker för ett tag.

Tenaka skuggprinsen - David Gemmell

Del två i Legender från Drenai även om delarna i sig är fristående och ska kunna läsas i vilken ordning som helst. Boken utspelar sig några decennier efter första boken, Belägringen. Efter att halvblodet (nadir/drenaier) Tenaka Khans hustru dör, bestämmer han sig för att döda Ceska, tyrannen som styr i Drenai med hjälp av sin armé av foglingar, människor korsade med djur. Han påbörjar sin resa ensam, men omges snart av människor som liksom han själv vill se landet befriat från Ceska skräckvälde. Den armé han sakta börjar samla ihop är dock inte tillräcklig, utan han måste vända sig till nadierna, drenaiernas svurna fiender...

Många moment känns igen från första boken, de osannolika, plötsliga förälskelserna, hopplösheten i en överväldigande motståndare, en samling gamla, ärrade hjältar och en stoisk envishet att ge sig även när allt hopp är ute. Den är bra berättade, med sympatiska karaktärer som även om de tillhör den goda sidan är långt ifrån felfria människor. De som är onda saknar dock försonande karaktärsdrag och ses som helt igenom onda, och verkar inte drivas av något annat än att orsaka lidande för människor. Men jag saknar något från första boken, historien suger inte riktigt tag i mig som första boken gjorde utan jag känner mig distanserad genom hela boken. Det är dock ingen dålig bok, även om det som fantasy sett inte innehåller några direkta överraskningar.

Agnes Grey - Anne Brontë

Anne Brontë var den yngsta i syskonskaran och Agnes Grey blev henne debutroman, till viss del självbiografisk. Den handlar om Agnes Grey, som tar anställning som guvernant för att bidra till familjens försörjning och få se sig om i världen. Men hon är illa förberedd för världen och har svårt att hantera sina skyddslingar, barnen hon ska undervisa, och får utstå både deras tyranni och föräldrarnas förakt och oförståelse.

Agnes är mesig person, med en stark gudstro och en oförmåga att försvara sig, vilket till viss del kanske kan förklaras av hennes underordnade roll som anställd. Hon saknar självständighet och förblir genom hela berättelsen mer barn än vuxen. Men det är ändå en intressant bok att läsa, hennes beskrivningar av tidens förutsättningar är fascinerande och likaså miljöbeskrivningar är väl utformade. Och jag kan inte låta bli att tycka om henne trots allt. Agnes Grey är inte alls i närheten av Jane Eyre, vilken är en av mina favoritböcker, men är ändå en trevlig bok att spendera en eftermiddag med att läsa.

Borta bäst - Sara Kadefors

I Sara Kadefors roman "Borta bäst" får vi möta Syliva, som bor i sin bil utanför IKEA, där hon utnyttjar toaletterna, äter upp andras kvarlämnade mat och tjuvsover i sängarna på sovrumsavdelningen. Men det står klart redan från början att hon inte är någon "vanlig" uteliggare, även om det dröjer bra länge innan vi får veta varför hon väljer att leva som hon gör. Situationen med IKEA blir dock så småningom ohållbar och hon måste dra vidare.

Historien är intressant och på sina ställen känns det som om den saknar en viss verklighetsförankring, saker känns bara så osannolika. Jag upplever Sylvia som väldigt osympatisk i början, hon dömer andra väldigt lätt trots att hon själv är långt ifrån perfekt och känns konstigt naiv, tillgjord och distanserad. I slutändan kapitulerar jag, och kan inte låta blir att tycka om henne, det finns en underlig, ironisk humor i hennes handlingar och tankar och det gör heller inget att historien tidvis är osannolik. Allt behöver inte vara realistiskt för att vara bra. Och bra tycker jag boken är, de osannolika situationerna hon hamnar i och de underliga människor hon möter, hennes knäppa beteende och t.om. hennes känslokyla och distansering från sin omgivning.

I slutändan känns boken dock något kort och jag saknar en förklaring till varför Sylvia är som hon är, vad hände innan, varför blev hon som hon blev, när och hur? Men det är väl inte meningen att man ska få veta allt. Vissa saker kanske måste lämnas åt fantasin.

På adlibris finns ett videoklipp där författaren själv berätta om boken. En annan recension av boken finns här.

I trygghetsnarkomanernas land - David Eberhard

David Eberhards bok "I trygghetsnarkomanernas land" är utan att tveka intressant läsning. Metodiskt redogör han för sin tes och med belysande exempel får han vårt sökande efter trygghet att i många fall framstå som helt absurdt. Han avhandlar allt ifrån oron för våra barn, till cykelhjälmar och eventuella lagförslag på dessa, snus "påstådda" farlighet och nackdelen med de svenska arbetsttrygghetslagarna. Han påvisar farorna i för många lagar och förbud, risken att människor slutar tänka själva och att vi förbjuder saker som egentligen inte är farliga, bara för att de under vissa omständigheter kan vara det, och att det tvärtemot kan leda till mer lidande.

En del är mer provocerande än annat, men det får mig att tänka, vilket jag antar är meningen med boken. Igenkänningsfaktorn är också hög, särskilt som jag känner att jag i vissa fall själv är och har varit en av förespråkarna för mer trygghet i form av lagar och förbud för olika saker. Den framtidsbild han målar upp är skrämmande, deprimerande i vissa fall.

Om man ska säga något negativt, är det att det i vissa fall känns som han förspråkar en mer högerorienterad politik, ett medvetet eller omedvetet stöd och gillande för de förändringar som den borgerliga regeringen genomfört sedan de kom till makten.

Hursomhelst, politiska motiv eller inte, så är det en läsvärd bok jag tycker alla borde läsa, då jag tror att alla skulle må bra av att tänka över varför vårt samhälle ser ut som det gör och att problemen kanske inte alltid är dem vi tror.

En intressant artikel jag hittade i ett annat sammanhang när jag läste boken är den här. Lite i stil med att New Moon från början fick 15-årsgräns. Nån måtta på idiotin får det väl ändå vara, vi kan inte skydda barn från all världens ondska, så varför inte istället göra dem förberedda på att världen inte alltid är en trygg och vacker plats?

The Host - Stephenie Meyer

Läste ut Stephenie Meyers "The Host" (Genom dina ögon på svenska). Jorden har invaderats av en främmande ras som tar över människors kroppar och styr dem. Melanie vägrar dock att ge upp kontrollen över sin kropp och sinne helt och gör sitt bästa för att förpesta tillvaron för Wanderer, "själen" som tagit över hennes kropp. Wanderer uppfylls av Melanies minnen av de två personer som betydde mest för henne och de ger sig iväg genom öknen för att ta reda på vad som hänt med dem.

Det är en trevlig bok, med något av en sagokaraktär. Med vilket jag menar att till skillnad från vissa böcker, där i stort sett allt som kan åt helveten när huvudpersonerna planerar saker, faktiskt går åt helvete, så går saker nästan lite för lätt och för bra här. Allt löser sig på något vis hela tiden till det bästa, vilket för all del är rätt skönt det med.

Påminner mig lite om John Marsdens böcker, även om de invaderande i det här fallet är utomjordningar. Dock är Marsdens böcker mycket mörkare och dystrare. Har fått för mig att "The Host" klassades som Meyers första vuxenbok, men det känns i så fall konstigt, när Marsdens böcker för mig känns som ungdomsböcker. Jag läste dem i alla fall när jag var betydligt yngre och de är bra mycket hemskare än "The Host".

Hur som helst så var det en helt okej bok, inget mästerverk och inte riktigt i samma klass som Twilight-böckerna.

Mitt himmelska kramdjur - Katarina Mazetti

Jaha, det var det det. "Mitt himmelska kramdjur" av Katarina Mazetti gick fort att läsa. På drygt 180 sidor får vi lära känna deltagarna på kursgården saligheten, som är där för att diskutera religion och andligt sökande. Vi ser det hela ur två av deltagarnas perspektiv, Wera, en journalist som är där undercover och Madeleine som släpar runt en tung ryggsäck och en tung hemlighet.

Det här var ingen stor litterär upplevelse. Boken lyckas inte engagera mig, personerna är som gråa möss, tråkiga till tusen, de andliga diskussionerna känns krystade och meningslösa. Språket uppstyltat och avskalat, fattigt och tråkigt. Och boken gör mig modfälld, om människor verkligen är så som de framstår här, så otroligt tråkiga, då blir jag orolig. Jag har ännu inte mött en människa som är så genomtråkig som de här i boken, men jag har ju å andra sidan inte levt så länge än så det kanske kommer. Men jag hoppas inte det. Och ingen mer Katarina Mazetti för mig.

Perdido Street Station - China Miéville

Läste ut China Miévilles "Perdido Street Station" i helgen. Boken utspelar sig i staden New Crobuzon, en myllrande stad stadd i ett stadigt förfall och befolkad av allehanda mer eller mindre mänskliga varelser. Här bor Isaac Dan der Grimnebulin, en frilansande forskare som får i uppdrag av en garuda (fågelvarelse) att hjälpa honom flyga igen, då hans vingar blivit amputerade. Men under processens gång går något fel och en hemsk fasa släpps lös över staden...

Jag hade höga förväntningar på boken innan jag började läsa den, efter att ha läst om den här. Och den är väl för all del inte dåligt heller, men jag hade väntat mig mer. Den börjar bra, en mystisk person anländer till staden och vi får följa dennes tankar. Spänningen byggs upp, bara för att upplösas i intet, känns det som. Det känns på något vis för enkelt, jag hade velat har något mer storslaget, mer mystik.

Sedan blir språket tidvis ett problem. I regel brukar jag inte ha problem med att läsa böcker på engelska, men jag önskar att boken funnits översatt till svenska eftersom förståelsen inte riktigt finns där. Inte för att det påverkar förståelsen av historien, men jag förstår inte riktigt hur de olika varelserna faktiskt ser ut och fungerar. Allt jag får i huvudet är skissartade, blurriga bilder som inte riktigt hänger ihop. Jag är dock inte helt avskräckt, utan kan tänka mig att läsa något annat av China Miéville.

Illusionen om Gud - Richard Dawkins

Nyligen läst Richard Dawkins bok "Illusionen om Gud". Riktigt intressant bok som tar upp religionen ur olika perspektiv, på något sätt med sluttanken, behöver vi religionen? En del av det som nämns känns främmande, som att det i USA ses som något konstigt att vara ateist, när det i Sverige snarare verkar vara en norm och man ses som konstigt om man råkar vara troende.

Ibland blir boken lite för vetenskaplig, när författaren går in på att diskutera sannolikheten för Guds existens eller snarare varför tanken på en Gud är mindre sannolikhet villar han bort mig totalt. Till viss del hade det kanske hjälpt om jag tidigare hade läst hans andra böcker, som jag tror tar upp evolutionsteorin mer ingående, vilken är en väsentlig del av boken. Men det mesta är intressant och lättförståligt, illustrerat med exempel osv.

Själv fann jag kapitlen om moral och religion (eller snarare avsaknaden av religion, innebär ateism att man saknar moraliska principer att rätta sig efter), exempel på hur religion=fientlighet och religion som barnmisshandel. Dock saknar jag något om ateism och döden, vilket är det jag finner vara svårast i mitt liv, tanken på att döden är slutet på allt.

Något som boken fått mig att fundera över är religiösa friskolors varande och icke-varande. Han tar upp ett exempel i Storbritannien med en (delvis) statligt finansierad skola som lär ut att jorden är 10 000 år gammal och att det finns alternativ till evolutionsteorin. Vidare nämner han religionen som orsak bakom såväl 11 september som tunnelbanebombningarna i London, vilket kan ses som något kontroversiellt, då man i regel vill göra skillnad på tro och tro.

Tankeväckande bok helt klart, och något som jag verkligen rekommenderar folk att läsa.

Slutligen kan jag bara konstatera att om jag nu någon gång skulle få barn kommer jag inte döpa dem. Dopet är en kristen ritual, och jag är ju egentligen inte kristen. Och barn bör själva få växa upp och välja sin tro/religion själva, de har ingen möjlighet att värja sig när de är små. Att då döpa dem är att "göra" dem till kristna, utan deras medgivande även om själva ritualen i sig inte betyder särskilt mycket för folk i min omgivning idag.

Läsplaner 2010 (uppdaterad 2010-04-07)

Såsom de formulerades i februari och uppdaterades i mars, att läsa följande böcker under året:

- Små citroner gula - Kajsa Ingemarsson
- Ett ljus i mörkret - Agneta Sjödin
- Borta bäst - Sara Kadefors
- Till sista andetaget - Anne Swärd
- Agnes Grey - Anne Brontë
- Mitt himmelska kramdjur - Katarina Mazetti
- Hon går genom tavlan, ut ur bilden - Johanna Nilsson
- Det femte barnet - Doris Lessing
- Mamma sa att jag var sjuk - Julie Gregory
- Bara inte du - Katarina von Bredow
- Mörk kust - Peter Temple

- Hypnotisören - Lars Keppler

- Dagen efter - Lionel Shriver

- Metro 2033: den sista tillflykten - Dmitrij Gluchovskij

- Släktet - Chuck Hogan, Guillermo del Toro

- Igelkottens elegans - Muriel Barbery

- Jag var en arier - Tony Samuelsson

- Grundläggande genetik - Mikael Fant

- Ränderna går aldrig ur - Agnes Hellström

- A Spell of Winter - Helen Dunmore

- Postcard Killers - Marklund & Patterson

- Ratners stjärna - Don DeLillo

- Kyrkogårdsboken - Neil Gaiman

- Den röda grevinnan - Yvonne Hirdman

- Tänk om det där är jag - Johanna Lindbäck

- Kiffe, kiffe imorgon - Faïza Guène

- Hjärtat som vapen - Björn Ranelid

- De döda språkens sjö - Carol Goodman

- Djävulen i sammet - John Dickson Carr

- Never let me go - Kazuo Ishiguro

- The Eyre Affair - Jasper Fforde

- Locke Lamoras lögner - Anne B. Ragde

- Snow Crash - Neal Stephenson

- Angivarna - Bret Easton Ellis

- Boktjuven - Markus Zusak

- Bläckhjärta - Cornelia Funke

- Fahrenheit 451 - Ray Bradbury

37 böcker alltså. Borde inte bli några större problem egentligen, med tanke på att jag förra året läste drygt 70 böcker. Återstår att se vilka som blivit lästa när året är slut dock... (Lästa böcker är länkade till. Rödmarkerade böcker har jag försökt läsa men givit upp försöket)

De första staplande stegen

Eller välkommen till min bokblogg! Här kommer jag skriva om böckerna som finns i mitt liv. De som jag älskar, de som jag hatar och de som lämnar mig oberörd. Förhoppningsvis tillhör de flesta den första kategorin, livet är för kort för att slösas bort på dåliga böcker.