måndag 29 februari 2016

Läst i februari




The Invisible Library - (The Invisible Library 1) - Genevieve Cogman
Catch a Tiger by the Tail (THIRDS 6) - Charlie Cochet (e-bok)
City of Glass (The Mortal Instruments 3) - Cassandra Clare
Power Exchange (Power Exchange 1) - A.J. Rose (e-bok)
The Dragonbone Chair (Memory, Sorrow and Thorn 1) - Tad Williams
Black Heart (Curse Workers 3) - Holly Black
Emperor of Thorns (The Broken Empire 3) - Mark Lawrence
City of Fallen Angels (The Mortal Instruments 4) - Cassandra Clare

Bäst: 














Sämst: Clary i The Mortal Instruments-serien. Var dock något mer uthärdlig i fjärde boken.

Köpta böcker: 8 st (varav 5 e-böcker)

Det känns som om det varit en bra läsmånad och har läst en hel del bra böcker. Emperor of Thorns var en väldigt bra avslutning på en bra serie, likaså Black Heart. Och The Invisible Library en bra första start på en ny serie. Har betat av en titel (seriealbum) från äldsta-listan. Bra avkoppling att sitta och läsa i fjällstugan efter att ha varit ute och åkt längdskidor (bilden är från den veckan). Börjar på nytt jobb i mars efter att ha varit ledig i två månader, så misstänker att det blir lite mindre tid att läsa då. Dock tågpendling varje dag så blir kanske lite lästid då i alla fall.

fredag 12 februari 2016

2 x brittiskt


"The body you are wearing used to be mine". En kvinna vaknar upp i en park i London, omgiven av döda människor som alla bär latexhandskar. Hon har inget minne av vem hon är, inte ens sitt eget namn, Myfanwy Thomas. Med hjälp av instruktioner som hennes tidigare jag lämnat efter sig måste hon nu försöka hitta dem som vill förstöra henne, innan det är för sent.

Gillade den här. Främst första delen var spännande innan vi fick svar på vem Myfanwy var och varför hon kunde göra det hon kan göra. Tempot blev sedan lite långsammare när vi fick veta det, men det var fortfarande intressant och läsa.

Irene jobbar för det mystiska biblioteket med att samla in unik litteratur från olika alternativ verkligheter. Nu har hon, tillsammans med nya assistent Kai, skickats till ett alternativt London, komplett med vampyrer, älvor och ångskepp, för att samla in en farlig bok. Men det visare sig att de inte är den enda som är ute efter boken och uppdraget visar sig bli farligare än vad någon hade förutsett.

Gillar den här världen som författaren byggt upp, och bara tanken på att vistas i biblioteket, där teknik inte funkar som det ska och omgiven av oändligt många böcker, de flesta unika. Även själva grejen med att kunna resa mellan alternativa världar låter spännande. Irene är en intressant karaktär, på inget sätt perfekt men bra på ett sätt som gör henne intressant. Det alternativa London och människorna hon möter där är intressanta att läsa om, och det ska bli spännande att läsa fortsättningen på det här.

onsdag 10 februari 2016

City of Glass - Cassandra Clare


OBS! Innehåller spoilers!

Fortsättningen på City of Bones och City of Ashes. Jag avskyr fortfarande Clary. Hon är en fullkomligt vidrig karaktär och inte ens på ett intressant sätt (Jorg i Mark Lawrence böcker är betydligt värre, en mördare, våldtäktsman och förstörare, men han är ändå intressant).

The truth is that I don't want you here because you're rash and thoughtless and you'll mess everything up. It's just how you are. You're not careful, Clary. (s. 123-124)

Hon är självcentrerad och självisk och tror att världen kretsar kring henne själv. Hon saknar självinsikt. Som tack för att få bo hos sin styvfars syster behandlar Clary henne nonchalant och har sönder hennes tallrikar i ett barnsligt utbrott (genom att kasta dem på Jace för att hon är arg på honom). När folk blir arga och besvikna på henne på grund av saker hon har gjort eller sagt, tänker hon bara på sig själv och sina känslor och reflekterar aldrig över att det kanske finns något i det de sagt som kan innehålla något korn av sanning.

Hon är extremt klantig, tappar bort sina saker och andras saker (två förlorade steeles i den här boken och tror det varit ett par i tidigare böcker). Hon kastar sig in i situationer utan att tänka sig för och utan att ha någon plan (öppnar en portal trots att någon säger att det är farligt, ger sig efter Valentine utan plan), till den milda grad att Magnus medvetet undanhåller information från henne för att hon inte ska göra något oövertänkt.

That you'd be to interested. That you'd drop everything and go rushing off to the Guard. (s.418)

Hon dömer folk (flyr du i krig för att rädda dig själv och din familj, är du feg, istället borde du ha stannat och dött) och delar upp världen i svart och vitt.

The kind who ran away when things got tough, she thought sourly, they deserved to have their house taken over. (s.315).

Jag önskar att hon bara kunde dö och att jag slapp henne, för historien i sig tycker jag är bra och jag tror det hade kunnat funka ännu bättre utan Clary. Istället hade vi kunnat fokusera på vänskapen som växer fram mellan Jace och Simon efter att Jace räddat hans liv i tidigare böcker, och hur något som från början var ömsesidig avsky gradvis övergår i ömsesidig respekt.

Simon är helt klart den intressantaste karaktären och boken, och till skillnad från Clary, som konstant bete sig som en barnunge och inte verkar komma till insikt, har han en karaktärsutveckling och brottas med frågor som rör hans vampyrnatur och speciella egenskaper. Det hade passat så mycket bättre att Clary hade dött och Simon istället tagit över som huvudperson och en del av historien hade då också kunnat fokusera på hur de olika karaktärerna hanterade sorgen och saknaden efter henne, om de nu inte som jag hade tyckte det var skönt att bli av med henne.

Jace är Jace, bra så länge Clary inte är i närheten, i annat fall mest mesig. Likheterna mellan Jace och Will (i The Infernal Devices) känns uppenbara, men Jace är bara en blek kopia av Will (eller Will är väl snarare än bättre upplaga av Jace). Dock så känns det lite som att författaren kanske inte är så bra på att hitta på nya karaktärerna med tanke på deras likheter.

Det hade varit bra om författaren hade haft lite mer tro på sin läsarkrets intelligens och inte kände sig tvungen att vara övertydlig om allting. Historien är bra, men vissa saker är lite för uppenbara. Det är uppenbart att Clary och Jace inte är syskon, det skrevs oss på näsan i förra boken när en karaktär dog innan hon han säga det till Jace, men för läsaren är det uppenbart vad hon skulle säga och vems son Jace är. Så uppenbart att karaktärerna framstår som extremt korkade som inte räknar ut det själva. Att Sebastian är ond framgår tydliga från nästan första stund de träffar honom. Slutet av boken är lite för långdraget (vi behöver inte få veta precis allt och segerfesten var inte så viktig egentligen), men är ett riktigt slut även om det kommer tre böcker till i serien. Jag kommer nog att läsa dem också, även om jag hatar Clary och tyvärr inte tror att hon kommer bli bättre.

torsdag 4 februari 2016

The Culling - Steven dos Santos


Av de böcker jag läst i dystopigenren så är det här nog det samhälle som framstår som grymmast. Panem i Hungerspelen framstår som en idyll i jämförelse. Fattigdomen är så totalt, döden så oundviklig och samhällskontrollen oöverstiglig. Det känns verkligen nattsvart och det är svårt att ens ana något ljus.

Det påminner även om Hungerspelen på så sätt att ett antal individer väljs ut till en tävling på liv och död. Här är dock "priset" en plats i polisen/militären, privilegiet att skiljas från sin familj och vänner och bli en del av den förtryckande makten. Priset för att misslyckas i tävlingen är högt, två av dina närmaste hålls som gisslan och kommer du sist i ett tävlingsmoment avrättas en av dem. Och du får välja vem. Lucky har oturen att bli oturen att bli utvald att delta i tävlingen. Han och hans yngre bror är ensamma i livet och har bara varandra. Dör han har hans bror ingen, och det får bara inte hända. På något sätt måste han överleva. Hans ökande attraktion till en av tävlingsdeltagarna gör det hela mer komplicerat och det blir än mer komplicerat när de blir uttagna till att vara varandras "gisslan".

Historien är riktigt spännande. Och det ligger hela tiden en känsla över boken av förestående undergång, att det aldrig kommer sluta bra. Jag hade önskat att träningsdelarna för tävlingsdeltagarna hade varit lite längre och att relationen mellan karaktärerna fått chans att utvecklas, nu känns det hela väldigt forcerat. Den kärlekshistoria som finns insprängd lider av samma problem och hela grejen med Luckys tänkta konflikt faller totalt, det är så totalt uppenbart att brodern är det enda han bryr sig om. Tävlingsmomenten var ändå riktigt spännande och jag ser fram emot att läsa fortsättningen på serien och få mer av en förklaring till varför världen är som den är och vad det är som hänt för att skapa samhället som det ser ut.

tisdag 2 februari 2016

Superhjältar, sagor och en underjordisk silo


Ligger rätt långt efter med recensioner av böcker som jag läste under förra året, och för att känna att jag kommer framåt med det skrivit kort om det, så jag kommer ikapp lite mer någon gång.

Superhjältedystopi. Vanliga människor har plötsligt fått superkrafter men det har lett till att världen nu kontrolleras av dem och de flesta kan väl inte direkt betraktas som goda. De finns dock de som gör motstånd och David vill bli en del av den gruppen. Gillade, även om jag hade svårt för Davids hantering av sina obesvarade romantiska känslor. Spännande och välskrivet, och Sanderson lyckas bra i att skapa komplexa karaktärer, där inget är svart och vitt och det finns nyanser hela tiden.


When fairytales are real. I den underliga staden existerar älvor sida vid sida med människorna och i skogen sover en pojke med horn på huvudet i en glaskista. Gillar konstigheten i den här, världen som är annorlunda men ändå så lik. Historien som det inte går att säga var den kommer ta vägen och gillar karaktärerna.

En pojke inlåst i en bur, son till en av världens ondaste trollkarlar. Riktigt bra. Gillar Nathan som karaktär och att det inte är svart och vitt, att han begår handlingar som kanske är tveksamma. Väcker också frågor kring arv och miljö och med vilken rätt barn straffas för föräldrarnas handlingar.

En nation i krig och med en armé av människor med speciella förmågor. Alina tillhör den vanliga armén men i ett anfall väcks hennes sovande förmåga till liv och hon skickas iväg till huvudstaden för att tränas, med förhoppningen att hennes unika förmåga ska leda nationen mot en bättre framtid. Gillade, och gillade vändningarna den tar, att det inte är säkert att man vet vem som är ond och god. Ogillade delar av slutet. Började läsa bok två, men blev förbannad på den och gav upp. Karaktärer som är genomgoda är tråkiga.

Postapokalyps där människorna lever i en silo under jorden och jordytan är förgiftad. Gillade, men hade lite svårt för Juliette som karaktär. Tycker första boken var bäst, men att det sedan gick utför. Gillade återblickarna i andra och tredje boken, mer än det som utspelade sig i nutid.