Någonstans i utkanten av Europa ligger Beszel och dess grannstad Ul Qoma, i två olika länder. Men städerna är inte bara grannar, de ligger på samma plats. Människorna i städerna får tidigt lära sig att ose och ohöra sådant som inte hör deras stad till. I Beszel bor polisen Borlú. Han får i uppdrag att utreda ett mord, en ung flicka. Från första början ser det ut som ett ganska ordinärt fall, men det visar sig ha kopplingar som ingen kunnat föreställa sig, och Borlú måste bege sig till Ul Qoma, dit spåren leder. Och det går rykten om en tredje stad, Orciny, en stad mellan städerna, som har de områden som varken tillhör Beszel eller Ul Qoma.
Tyvärr, det här är i mina ögon inte bra. Jag älskade Miévilles The Scar, och jag tycket Perdido Street Station var helt okej, så jag är förvånad över att det här inte är bättre än vad det är. Det känns som en helt ordinär deckare, med en utredare som måste resa till ett annat land och samarbeta med polisen där för att lösa ett mord. Byt ut Beszel och Ul Qoma mot Sverige och Sovjetunion, och vi har en historia. Eller något sådant. Boken räddas dock av de sista 70 sidorna, det är först då det börjar kännas intressant och som det börjar hända grejer på riktigt. Innan dess är det mest ordinärt polisarbete, á la gå runt och fråga ut vänner till den avlidna samt ev. misstänkta.
Jag är inte överdrivet förtjust i deckare av den här sorten, och ska jag tycke om dem så krävs det något mer än det här, inte en historia som det känns som om jag har läst förut. Greppet med två städer som existerar på samma plats är intressant, men det är inte tillräckligt. Men som sagt, de sista 70 sidorna är bra och det är det om i mina ögon räddar boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar