Orb Sceptre Throne - Ian C. Esslemont

Esslemonts fjärde bok i Malazan-världen. Utanför Darujhistans stadsmurarna öppnar en skattletare en gravkammare, vars hemligheter borde ha lämnats orörda. Längre södurut pågår en annan typ av gravplundring, i det som finns kvar av Moon's Spawn. The Seguleh är på marsch, och Moranathregementena överger sina allierade i staden för att dra sig tillbaka till sina berg. Sedan har vi en före detta lönnmördare som vandrar längs skapelsens strand och ett par barägare i staden som mest gör ingenting.

Darujhistan i centrum. Ibland blir det bra. Ibland blir det inte det. Jag kan inte låta bli att tänka att jag hatar staden. Eller kanske det karaktärer som är en del av den, med Kruppe som en smartare, men likväl irriterande, Jar-Jar Binks. Jag är kluven till den här boken. Mycket handlar det kanske om att jag hade höga förväntningar innan, för att jag tyckte förra boken var riktigt bra, och den här inte alls klarade av att leva upp till förväntningarna. Därmed inte sagt att det var så dåligt, det finns fortfarande mycket som är bra med den. Men det är långt ifrån någon favoritbok, och jag kan inte låta bli att känna att jag är glad som jag slipper fler böcker med Darujhistan i centrum. Det känns som staden mest förgiftar alla karaktärer den rör vid, och även dem den inte rör vid, som bara genom att befinna sig i samma bok blir irriterande eller menlösa.

Första boken
Andra boken
Tredje boken